Ska man investera i börsen nu? Ett inlägg om marknadstiming

Hej bloggen, nu kommer det äntligen – blogginlägget om investeringsområdet jag snickrat på ett bra tag. Jag påbörjade detta i augusti - allt eftersom jag skrev växte innehållet och jag blev ockuperad med en hel del jobb, vilket förklarar längden på det här inlägget och varför det dröjt. Jag tänkte använda det här som en språngbräda för ytterligare blogginlägg inom angränsande områden i framtiden, sannolikt blir kommande inlägg betydligt kortare än såhär och somliga nedanstående ämnen kommer jag säkert återkomma till. Kommentarer och diskussioner välkomnas!

En kollega frågade mig häromdagen om jag tyckte det var ett bra läge att investera på börsen nu, eller om man borde vänta.

Frågan är knappast ny – tvärtom är den alltid lika relevant och aktuell – det är aldrig ett självklart bra läge att investera, och ingen vet någonsin när ett sådant läge faktiskt föreligger. Personer med åsikter i frågan finns det emellertid gott om. Är börsen i nedåttrend kan argumenten gå att börsen kommer fortsätta ned varför man borde vänta (”det är osäkra tider”), alternativt att man borde köpa nu för snart vänder det pga det ena eller det andra. Alternativt – går börsen upp anses den vara dyr (”nu är det för sent”) och ”man borde vänta på en sättning”. Det går alltid att hitta skäl för alla utfall, upp som ned som sidled, särskilt i efterhand. Det enkla svaret är att ingen vet säkert förrän efteråt. ”Experter” som hävdar att de vet har fel – antingen förstår de inte bättre, eller så ljuger de. Och fick de rätt i sin förutsägelse handlar det med största sannolikhet om tur som inte kommer upprepa sig i längden.

Marknadstajmning är ett kärt och återkommande diskussionsområde – jag tänkte presentera mina tankar på området. Låt oss utgå från min kollegas fråga; Är det ett bra tillfälle att investera på börsen nu?

Slut på det roliga – optimism eller realism?

Svenska storbolagsindex inklusive utdelningar sedan 1998.

Visst har börsen gått upp mycket de senaste åren. Med undantag för de små hacken i kurvan 2011 och 2015, har vi haft sk tjurmarknad sedan finanskrisen vilken för Stockholmsbörsen bottnade 2009. Sedan dess har storbolagsindex, inklusive utdelningar, gått upp över 430%. Vissa menar att det inte borde kunna hålla på så mycket längre än så här, även om ingen vet exakt när det vänder så kommer det en krasch förr eller senare. Vissa för, med eftertryck, det nyktra argumentet ”evig tillväxt i en ändlig värld?” och plirar sedan slugt på åhörarna. Visst har börsen hittills alltid gått upp i längden, men kan det verkligen fortsätta så här för alltid?

Skeptikern för vidare argumentet att den avtagande tillväxten i världen inte motiverar högre börskurser – skulderna växer och centralbankerna trycker pengar och stimulerar ekonomin för glatta livet – monetära policys som beskylls för att vara oprövade, oansvariga och livsfarliga. Börsbloggare, ekonomijournalister, akademiker och förståsigpåare i största allmänhet turas om att spy galla över centralbankerna och man ser annalkande kriser i allt ifrån teblad till baksnus. För första gången har man negativa räntor, vilket för bara några år sedan hade setts som ett absurt skämt och trots det har man svårt att få igång inflationen som anses vara en kritisk aspekt av en fungerande, växande ekonomi und so weiter und so weiter.

Denna typ av skepticism är inte ogrundad men min uppfattning är att den sannolikt är överdriven. Jag säger inte att jag vet bättre. Jag säger att ingen vet, men att historien hittills alltid bevisat skeptikern fel.

Börsen kommer alltid fortsätta att svänga både upp och ner, men jag tror att vetenskapen kommer fortsätta hitta sätt att utveckla tekniken, och därigenom ekonomin, vidare på. Även om jordens resurser naturligtvis är ändliga finns nya möjligheter till återvinning av dessa som mänskligheten inte upptäckt ännu. Nya behov människan inte haft tidigare utvecklas och profiteras på, expansion i rymden (med oändlig potential, höhö), förfining av befintlig teknik etc kommer att fortsätta driva ekonomin framåt. Det är åtminstone vad jag tror.

För den som inte får nog av argumentationen kring vart världen är på väg och att det nog är slut på börsutvecklingen snart – så kan detta ses som en klassisk tankefälla man brukar tala om inom den beteendevetenskapliga sidan av investeringsområdet – man talar om att ”it’s different this time”. Really? Är det verkligen annorlunda den här gången? Är det inte ganska historielöst att tro att vi precis just NU står på brinken till något helt nytt som inte alls liknar något av det som hänt tidigare i historien? Låt mig påminna om att stockholmsbörsen, med ungefärlig start 1900, har tagit sig igenom två världskrig, en mängd ”mindre” krig varav flera på går just nu, hyperinflation, hela länder som går i konkurs (Argentina 2001) flera riktigt stora krascher (Black Monday -87, IT-bubblan -00, Lehman Brothers -08 m.fl.), epidemier (Spanska sjukan, AIDS, Ebola, SARS, H1N1 etc), atombomber, tsunamis, kärnkraftskatastrofer, kubakrisen, tokiga diktatorer, brexit, ekonomisk depression, marknadsbubblor av alla de slag m.m m.m.

Att säga att ”vi är nu inne i osäkra tider” eller ”förr var det enklare att gissa vart vi var på väg” är verklighetsfrånvänt. Det har aldrig varit lätt att spå, det har alltid varit osäkert. Det var inte bättre förr. Vi kan gå in i precis vad som helst nu, och vi har ingen aning, men det har vi aldrig heller haft. It’s NOT different this time – it’s ALWAYS different!

Oavsett vad jag tror så är denna typ av makroekonomiska spekulationer om möjligt ännu mer vanskliga än att försöka spå vart börsen ska ta vägen. Låt oss istället titta på den historiska utvecklingen och därav, på förhållandevis starka statistiska grunder, förutsätta att börsen i längden kommer fortsätta att utveckla sig positivt. Ur ett kvantitativt evidensbaserat perspektiv är det ändå det mest rimliga – de mönster vi sett tidigare i längden kommer fortsätta upprepa sig. Jag kommer ha det som ett grundantagande i resterande del av det här inlägget. 

Att investera på börsen – en sparform för gamblers?

Om börsen alltid går upp, så borde det således inte spela så stor roll exakt NÄR man investerar, så länge man köper och håller i sina aktier under lång tid vill säga. Om man kan låta bli att i panik sälja av sin aktier när börsen rasar och istället bara äga aktier långsiktigt så har det lönat sig väldigt bra historiskt.

För att ta ett enkelt exempel – låt säga att man tagit 25000 av sina surt ihopslavade undanlagda kronor och gått och köpt sig en indexfond på Stockholmsbörsen i årsskiftet 79/80 samt hållit till idag, aug 2017. Nu fanns det visserligen inte indexfonder på den tiden, utan man hade varit tvungen att köpa ett tvärsnitt av börsen, men principen är densamma. I vårt exempel hade de ursprungliga 25000 kronorna idag varit värda 2,2 miljoner (utdelningar återinvesterade, skatt/courtage/spreads ej inräknat, data hämtat från Affärsvärldens generalindex).

25 000kr till 2 200 000kr alltså. En nätt liten uppgång på dryga 9000%, 90x pengarna alltså. Inte så pjåkigt för en kille från landet som jag brukar säga. Då ska man komma ihåg att aktieportföljen under den här, historiskt sett, kortare perioden genomlevt statsministermord på öppen gata, berlinmurens fall, chernobylkatastrofen, regeringsskiften, kalla kriget etc. För att inte glömma de tre stora börskrascher (-87, -00, -08) från vilka börsen behövde flera år på sig för att återhämta sig från, med nedgångar topp-till-botten på omkring -60%). It’s not different this time…

Ingen dålig Y-axeln på den här rackarn...

En vanlig siffra man hör som medelvärde på Stockholmsbörsen OMXs årliga utveckling är 8%, vilket är ett korrekt medelvärde för vissa perioder, men knappast ett typvärde (ofta är det mer typ 30% plus ett par år och 25% minus ett annat). Med antagandet om 8% utveckling årligen dubbleras pengarna på nio år IOM ränta-på-räntaeffekten. Inte dåligt med tanke på att man inte ens behöver säga ”tack ska du ha” för det. Detta är generellt sett betydligt bättre än räntepapper, råvaror eller för den delen vad man kan förvänta sig på ett sparkonto.

Som syns i grafen intill har den historiska utvecklingen för börsen varit fantastisk, och det gäller de flesta större börser runt om i världen. Även om utvecklingen de kommande 100 åren inte skulle nå upp till samma potential, vilket vi omöjligen kan veta, så är sannolikt ändå avkastningen aktier ger högre än andra tillgängliga tillgångsslag.

För att skoja lite med alla fastighetsspekulater där ute kan detta också jämföras med hur fastighetspriserna ökat i Sverige – under samma tidsperiod har den utvecklingen varit jämförelsevis blygsamma 600% (Stockholms utveckling har varit 950% under samma period, data kommer från SCBs Fastighetsprisindex). Bostadsrättsmarknaden har varit något bättre, men inte i närheten av aktiemarknaden, den heller.

Man kan ju passa på att påpeka några andra uppenbara nackdelar med att använda fastigheter som investeringsform: de dyra transaktionskostnaderna på flera procent (Mäklare, flyttfirma, försäkringar, städning etc) samt vinstskatt på 22%, för att inte tala om det opraktiska i att plötsligt behöva ta hand om en fastighet.

Allt detta jämfört med aktier där courtaget hos somliga nätmäklare kan hamna på så lågt som 0,015% och skatten kan hamna kring under procenten på hela innehavet, beroende på kontotyp. Enkelt är det också – att omsätta tillgångar för 10 miljoner är ett bankid och några klick på mobilen bort, säkert och enkelt. Eller för den delen – möjligheten att kunna välja att investera så lite som ett par tjugor, och inte behöva belåna sig över öronen för att ha råd att investera i en etta med kokvrå.

Har du någonsin hört talas om någon som lånar upp fem gånger det egna kapitalet för att köpa aktier? Inte? Nej det hade nog ansetts som extremt riskfyllt – ändå görs det med bostäder i spekulationssyfte hela tiden trots att de historiskt absolut svänger upp och ner och i längden garanterat går sämre än börsen. Allt som krävs är en längre tjurrusning på fastighetsmarknaden och folk tror att det aldrig ska ta slut. Nåväl, tillbaka till ämnet.

Okej – aktier är en sparform som historiskt bevisat sin starka långsiktiga potential jämfört med andra tillgängliga alternativ. Så med det i ryggen - tillbaka till kärnfråga; är det just NU ett bra tillfälle att investera i börsen?

Som jag ser det kokar det ner till syftet med sparandet – när behöver du egentligen pengarna?

Sparhorisont – spara för vad?

Aktier är ett volatilt tillgångsslag. Det betyder att det svänger mycket upp och ner, betydligt mer än exempelvis räntepapper eller valutor som man ju också kan spara i. Aktieindex kan mycket väl gå ner 40% eller mer på bara något år, och enskilda aktier naturligtvis mycket mer än så (ibland tom till 0 vilket händer även välrenommerade bolag). Det har hänt förr och det kommer hända igen, så mycket vet vi säkert. Frågan är bara när.

Som vi var inne på ovan är aktier på flera sätt den överlägsna sparformen – köper man en indexfond, ger det några år och inte gör något dumt på vägen kan man tjäna bra med pengar, med en finansiell kunskap som ungefär motsvarar att kunna knyta skorna själv. Knixet är att man inte får ge upp och sälja, särskilt inte under nedgång, vilket är lättare sagt än gjort, när panik och ångest gör sig påmint. Föreställ dig att du ärvt en miljon kronor som du sätter på börsen i en bred och välkomponerad aktieportfölj juli 2007. Omkring 1½ år senare, i december 2008, hade din portfölj tryckts ihop till ungefär hälften, dvs 500tsek. Ditt arv är halverat, vad gör du? För de flesta är tyvärr svaret att man säljer, sörjer, och aldrig tittar tillbaka igen.

Från "What works on wallstreet". En bok för bra för att inte återkomma till.

För den som istället för att sälja stängde av datorn, gick och körde marklyft, tänkte på något annat och behöll aktierna till idag hade miljonen istället varit värd 1.410.000. Naturligtvis hade det tagit ett bra tag att bara gå break-even, men trägen vinner heter det ju som bekant.

Börsen rör sig i cykler – man brukar prata om bull (tjur) och bear (björn) – bull är när börsen går upp under en längre tid, ofta omkring sju år medan bear är det motsatta, ofta under en kortare tidsperiod. För den som då råkar investera på en topp, när en sk tjurmarknad pågått ett par år, så kan det tyvärr bli så att det tar många år innan man får tillbaka sina pengar igen. Detta förutsätter naturligtvis att man inte sålt när aktierna gått ner för då är chanserna goda att man kanske aldrig vågar köpa tillbaka dem igen, och således inte får tillbaka sina pengar igen alls.

Så för att kunna besvara frågan om det just nu är en bra tidpunkt att investera behöver vi först besvara frågan – när måste du ha pengarna igen? Med grundantagandena att börsen går upp i längden, men att den först kan gå ner i flera år tagna i beaktning, bör man åtminstone ha 10års sparhorisont på en ren aktieportfölj. Om du vet med dig att du sparar till något specifikt kortsiktigt så som en bil eller ett boende eller rent av kommer vara tvungen att ta ut pengarna inom något år så bör du verkligen ta en funderare på om börsen är rätt för dig med just den slanten. En för kort tidshorisont kan komma att tvinga dig till en riktigt dålig affär.

Att investera i aktier är således något som lämpar sig utmärkt för att spara till sin pension, till sina barn, eller för de som helt enkelt gillar att se sina pengar arbeta för en själv, snarare än att själv arbeta för sina pengar. Man behöver inte vara något finansgeni – man får bara inte ha för bråttom. Vore det inte härligt att ha en ”pengamaskin” som ligger och avkastar ett par hundralappar (eller tusenlappar?) i månaden, år in och år ut utöver din vanliga lön, oavsett om du jobbar eller inte? Om man utgår från att vårt mål är att maximera den långsiktiga värdeutvecklingen för att öka vår ekonomiska frihet så är börsen helt rätt för oss.

Okej – börsen är en långsiktigt bra sparform som med tiden borde ge tillbaka mina pengar om jag bara håller ut – men hur undviker jag att råka investera rakt på en börstopp? Jag vill ju inte ha magsår?

”Be first, be smarter, or cheat”

Alla som fuskat lite med börsen har någon gång tittar på en indexkurva så som den här ovan och tänkt ”där borde jag köpt” eller ”där borde jag sålt, precis innan den där nedgången, det borde jag kunnat ha förutsett”. Har du provat att handla lite efter dylika idéer vet du förmodligen att det är ett dödfött projekt. Att genom att titta på kurvor, eller lyssna på experter, försöka tajma marknaden är i de allra flesta fall ett bra sätt att prestera sämre än index på börsen. Om du tror att du äger förmågan – prova gärna med en liten del av ditt kapital och utvärdera efter något år eller två – med största sannolikhet kommer du i längden prestera sämre än om du bara ägde aktier löpande hela perioden utan att köpa och sälja fram och tillbaka.

Detta, dvs hur bra aktiv förvaltning av aktiekapital faktiskt fungerar, har prövats akademiskt många gånger (och även prövats praktiskt gud bevars) – bl.a. vann Eugene Fama med kollegor nobellpriset i ekonomi 2013 för sitt arbete med den effektiva marknadshypotesen m.m. Kontentan, där fler akademiker än Fama i stort är rörande överens, är att de allra flesta som försöker investera på ett sätt som ger bättre avkastning än det rena aktieindexet misslyckas och därmed skapar sämre avkastning än om de bara hade valt en indexfond med låg förvaltningsavgift från början.

Man väljer till att börja med ofta fel aktier, och man köper ofta aktierna vid fel tillfällen. Generellt kan man säga att 90% av aktiva fonder, som kan bestå av hundratalet smarta och högt utbildade, hårt jobbande finansanalytiker med aktiehandlarrobotar i verktygslådan, som på 150% av heltid försöker hitta rätt aktier och investera i dem vid rätt tillfälle i längden underpresterar indexet de försöker slå. Och de 10% av fonderna lyckas slå sitt index tenderar att ha betydligt sämre performance den nästkommande 10års-perioden. Detta är enbart ett tydligt exempel på den väldokumenterade statistiska effekten reversion till medelvärdet. De verkar ha haft tur när det gick bra helt enkelt, och sedan återgår det till det normala. En googling ger mycket mer matnyttigt på ämnet – i nedanstående länk går Bolmesson djupare in på området.

https://rikatillsammans.se/vanguardfonder-fonder-som-inte-slar-index-men-som-slar-9-fonder-av-10-och-ar-perfekta-for-din-pengamaskin/

Detta kan verka märkligt – för som med mycket annat här i världen tänker man ju att proffs som anstränger sig borde vara skickligare än genomsnittet (i vårt fall är ju index just ett genomsnitt). Det finns flera anledningar till att det ser ut på det här sättet – aktiva fonders dyra avgifter äter upp avkastningen, stora fonder måste diversifiera sig i så många bolag att de i praktiken ofta blir indexfonder (ja fast med mycket högre avgift då vilket äter upp avkastningen), de får sällan investera i små bolag vilket påverkar avkastningen negativt, förvaltarnas incitament bygger på att locka in nya pengar i fonden / behålla befintlig kapital och att tjäna pengar på den årliga avgiften snarare än att försöka skapa överavkastning, att sträva efter att slå index innebär en risk att de också underpresterar index kraftigt och således får sparken som förvaltare vilket man inte vill riskera etc etc. 

Från slutet av den fenomenala filmen Margin call, som handlar om dygnet före den stora finanskraschen 2008, när banken Lehman brothers vände upp och ner på världsekonomin. Det mest användbara citatet från scenen är dock inte med här: "It's gonna be a lot of money made coming out of this one..."

Jag tänker inte gå djupare in på varför aktiva fonder generellt sett är en dålig idé att stoppa pensionen i i det här inlägget – jag vill istället rikta strålkastaren på den sista återstående anledningen till varför de underpresterar – trumvirvel – människor är typiskt dåliga på att investera på börsen. Det är så. Dels är börsen en lågvaliditetsmiljö – det finns miljarder faktorer att ta i beräkning i om ett bolags aktie ska gå upp eller ner och samtidigt som du försöker förutspå detta tävlar du mot alla andra på börsen som försöker göra samma sak som du, fast innan dig och bättre än dig.

Utöver den lilla detaljen, så är vi människor genetiskt ytterst dåliga beslutsfattare – vi påverkas av våra känslor och annat ovidkommande, tar beslut utan att riktigt veta på vilka grunder, är förvånansvärt dåliga på att väga in den enklaste statistik i våra beslutsunderlag och lockas av stories, trender och slogans snarare än av data, statistik och bevis. Detta gäller även utbildade experter inom olika områden – finansbranschen är verkligen inget undantag, tvärt om.

En annan mycket intressant poäng här är att inflödena i aktier och fonder oftast är störst på topparna – dvs när fonden gått som bäst och således är som dyrast är det flest som vill investera i dem. Man vill helt enkelt vara med på uppgångståget, eller kanske framförallt kan man inte för sitt liv leva med att grannen ska ha finare bil på uppfarten än en själv och köper in sig. Tyvärr är det så att när man väl hör talas om den där raketfonden som gått så bra, är det lite väl sent att hoppa på.

Nedan ser vi ett chart på fenomenet – den genomsnittlige investerarens avkastning i en fond är generellt nästan alltid rejält lägre än fondens avkastning. Varför tror du? Jo – som de människor vi är, så är vi kroniskt odugliga på att tajma marknaden varför vi köper in oss in fonder som redan gått upp mycket, dvs när det är dyrt, och säljer i panik när de går ner, dvs när vi egentligen borde köpt, varför vår egna avkastning blir tydligt lägre fondens i sig. (graf från https://investor.vanguard.com/investing/portfolio-management/performance-overview)

Det finns naturligtvis människor – både fondförvaltare och vanliga investerare – som lyckas bättre än index i längden. Detta är inget konstigt – däremot så är det mycket ovanligt och kräver vanligtvis att man 1) har ett system man följer och inte avviker ifrån 2) har en osannolik tur, 3) har lagt ner väldigt, väldigt mycket tid på att lära sig hantverket. Mest sannolikt - alla tre.

En av världens enligt många bästa investerare, grundare och ordförande i bolaget Berkshire Hathaway, Warren Buffet har sagt;

“My advice to the trustee couldn’t be more simple, put 10% of the cash in short-term government bonds and 90% in a very low-cost S&P 500 index fund. (I suggest Vanguard’s.) I believe the trust’s long-term results from this policy will be superior to those attained by most investors – whether pension funds, institutions or individuals – who employ high-fee managers.”

Att känna till att aktiv förvaltning i nio fall av tio är en dålig idé är en grundpelare i att vara en lyckad investerare. Det öppnar nämligen vägen till den ödmjukhet som behövs – att acceptera att man förmodligen gör bättre i att följa index snarare än att försöka slå det. Att försöka stoppa in sina pengar på börsen i precis rätt tid ÄR ett sätt att försöka överlista marknaden – och det har ofta straffat sig med en lägre avkastning.

Här nedan finns två spel – båda handlar om att du kan välja att följa index alternativt aktivt försöka slå index genom att köpa eller sälja. Spela vetja!

https://www.betterment.com/resources/investment-strategy/behavioral-finance-investing-strategy/can-you-time-the-market/

https://qz.com/487013/this-game-will-show-you-just-how-foolish-it-is-to-sell-stocks-right-now/

Spelen exemplifierar den kanske största risken med börsen – nämligen att inte vara investerad på den. Historisk har börsen som ovan noterats varit en fantastiskt bra investering i längden – att missa det och ha sina pengar i någon annan tillgång (eller för den delen bränna dem på kaffe med roliga mönster i mjölken) har varit en otroligt dålig affär för den som vill ha det lite bättre ställt finansiellt, bo lite finare, eller åka och äta pizza på en strand i Italien lite oftare.

En av de mest givande artiklar jag vill rekommendera här är följande;

https://www.cashcowcouple.com/market-timing-always-losing-game/

Jag lånar två citat:

”As Professor Estrada summarizes in “Black Swans and Market Timing: How Not To Generate Alpha” (2):

The evidence, based on more than 160,000 daily returns from 15 international equity markets, is clear: Outliers have a massive impact on long-term performance. On average across all 15 markets, missing the best 10 days resulted in portfolios 50.8% less valuable than a passive investment; and avoiding the worst 10 days resulted in portfolios 150.4% more valuable than a passive investment. Given that 10 days represent, in the average market, less than 0.1% of the days considered, the odds against successful market timing are staggering.”

Och vidare:

”University of Michigan Professor H. Nejat Seyhun shares similar findings (3):

Between 1926 and 1993, more than 99% of the total dollar returns were “earned” during only 5.9% of the months. For the 31-year period from 1963 to 1993, 90 trading days accounted for 95% of the market gains. The implications of this study could well be critical for the average investor. By being “out of the market” for as few as even one or two of the best performing months or days over several decades, a portfolio’s return is significantly diminished.”

Alltså: vi vet inte när börsen går upp eller ner, men vi vet att den i längden går upp – och att många av dessa uppgångar kan komma under en mycket kort tidsperiod. Om man missar bara ett fåtal av dessa uppgångsdagar står det en dyrt, även i det långa loppet – detsamma gäller för nedgångsdagarna, men dessa är det färre av. Det som gör marknadstajming så svårt är att man inte bara måste sälja vid rätt tillfälle, man måste också köpa tillbaka vid rätt tillfälle. Missar man ett av dessa beslut – ligger man direkt efter index. Även om det bara skulle handla om någon procent årligen man förlorar i sitt försök att tajma marknaden, så är det en procent som i längden ger en mycket stor negativ påverkan på slutresultatet iom ränta-på-räntaeffekten.

Om du provade att spela något av spelen ovan hade du kanske samma upplevelse som jag – du sålde och marknaden gick upp, varpå du inte ville köpa in dig igen utan du väntade på att marknaden skulle ”komma ner” igen så du fick köpa billigt. Oftast gick marknaden inte ner på flera år. Det hela slutade med att du aldrig köpte in dig igen, alternativt till slut panikköpte in dig när en stor del av uppgången redan varit. Känns igen? Du är i gott sällskap – med många andra som försökt tajma marknaden.

Frågan när man ska våga investera på börsen borde snarare vändas åt andra hållet. När i hela friden ska man våga ligga utanför börsen?!

“It’s about amount of time in the market – not about timing the market”

Okej – man ska inte försöka tajma marknaden och man bör vara investerad, men hur bör man då stoppa in sina ihopslavade kronor i marknaden? Kasta in allt direkt för att inte missa någon sweet uppgång, eller ta lite i taget?

Vi vill naturligtvis undvika risken att investera alla våra pengar på en börstopp (det är ju trots allt det som hela det här inlägget från början skulle handla om innan jag svävade iväg, sorry kollegan…) samtidigt som vi inte heller vill vara utanför marknaden med våra sparpengar. Så – vad göra?

Man har generellt två alternativ;

1. En stor engångsinsättning med allt sitt tilltänkta kapital

Eller

2. Fördela kapitalet på flera mindre insättningar, exempelvis månadssparande (även kallat Dollar cost averaging, DCA)

Flera bra artiklar på ze intraweb har redan monterat isär frågan i molekyler, och länkarna nedan erbjuder bra läsning. Jag vill emellertid bjuda på en kort sammanfattning.

Om vi förutsätter att vi inte kan förutspå börsen, och börsen i längden går upp mer än den går ner, borde vi så fort som möjligt sätta så mycket som möjligt av vårt kapital på börsen för att maximera den långsiktiga avkastningen. Rent logiskt / matematiskt är det svårt att säga emot, och det är också vad man kommer fram till när man testar alternativen empiriskt för olika börsperioder i historien;

https://personal.vanguard.com/pdf/s315.pdf

Att sprida sina insättningar betyder egentligen att man ”tar risk senare” som författarna sammanfattar artikeln. För att förtydliga uttrycker de sig i termer av att aktiemarknaden ger betalt för att riskutsätta investerarnas pengar, varför att vänta med att sätta in delar av kapitalet innebär att man tar risk senare och därmed att man exponerar sig mindre för potentiell avkastning, vilket ger en långsiktigt sämre resultat.

Historisk har det oftast, ungefär 2/3 av gångerna, varit en bättre idé att stoppa in alla sina pengar samtidigt snarare än att sprida sina insättningar för att överprestera det andra alternativet.

Författarna sammanfattar sina fynd såhär;

“We conclude that if an investor expects such trends to continue (att aktier och räntor fortsätter presterar bättre än valutor), is satisfied with his or her target asset allocation and is comfortable with the risk/return characteristics of each strategy, the prudent action is investing the lump sum immediately to gain exposure to the markets as soon as possible.”

Vidare fortsätter de, med något av en plottwist:

”…But if the investor is primarily concerned with minimizing downside risk and potential feelings of regret (resulting from lump-sum investing immediately before a market downturn), then Dollar cost averaging may be of use. Of course, any emotionally based concerns should be weighed carefully against both (1) the lower expected long-run returns of cash compared with stocks and bonds, and (2) the fact that delaying investment is itself a form of market-timing, something few investors succeed at.”

Författarna säger alltså att man ska ha klart för sig att månadssparande är ett sämre alternativ, men att man bör ta i beaktande den mentala påfrestning det kan innebära om man skulle ha oturen att placera sitt kapital precis innan en större nedgång. Man passar även på att ge marknadstiming sin beskärda del av sleven.

För mig är det detta som är kontentan, och det är med detta så som det är med så mycket annat i livet. Ofta vet vi vad man BORDE göra, men vi måste ta hänsyn till vad vi klarar av som människor. Klarar man att sitta still i båten när ens livs besparingar halveras på ett år och alla tidningsrubriker skriker sälj? Det är en fråga man behöver ställa sig och svara på INNAN man investerar sin klumpsumma. Om svaret är oklart där – borde man nog istället sprida investeringarna över tid – den missade avkastningen som skiljer alternativen åt är ingenting mot hur dyrköpt misstaget hade varit att paniksälja hela sin portfölj efter en stor nedgång för att man helt enkelt inte klarar av att sitta på händerna längre.

Tryck för att förstora så slipper du nackspärr.

Nedan går Bolmesson ännu djupare in på frågan – ofta är detta en huvudvärk för den som sitter på en exempelvis ärvd lite större pengapåse, vars storlek (eller härkomst) gör beslutet om investering svårare att ta.

https://rikatillsammans.se/investera-allt-pa-en-gang-eller-sprida-ut-det-over-tid/

Avslutningsvis: hur hade verkligheten sett ut om det värsta inträffade: nämligen att man råkade investera rakt på en marknadstopp? Bilden nedan visar CAGR - Compound annual growth rate, dvs den sammanslagna årliga tillväxttakten och hur den förändrats per år, åren efter det hypotetiska scenariot att du investerat på börstoppen 2007. Efter bara ett par år hade du alltså varit på plus (här är utdelningarna inräknade) och efter ytterligare ett par år hade du haft vad som motsvarande en fullt okej årlig avkastning. Betänk då hur bra det hade gått om du kört någon form av DCA, eller helt enkelt investerat lite extra i dippen 2008...

Lånad från The irrelevant investor på twitter.

"Vadå pengapåse?"

Emellertid är det väl så att de flesta av oss inte hittat olja på bakgården eller fötts till brittisk lord - det angenäma problemet med att ha en säck sedlar som behöver stoppas in på börsen är inte verklighet för merparten av oss. Emellertid är det en myt att det behövs mycket kapital för att tjäna pengar på börsen. Idag är skatten på sparande väldigt låg (I investeringssparkonto ISK eller Kapitalförsäkring KF), och vem som helst kan bli medlem på Avanza eller Nordnet (helt gratis) och starta ett månadssparande. Nedanstående har jag hämtat från rika tillsammans ränta-på-räntakalkylator (https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/#result). Allt jag matat in är, 3000kr sparade varje månad, 8% årlig avkastning, startkapital 50000 och ISK-skatt avdragen. Det blir en fin peng efter ett par år.

Ju längre man hållit på, desto fortare går det.

På tal om Avanza och Nordnet förresten - båda internetmäklarna erbjuder helt gratis indexfonder (neej, inte sponsrad). Avanza har en som motsvarar storbolagsindex med de 30 största svenska bolagen (Avanza Zero) medan Nordnet exempelvis har Superfonden Sverige (med de 70 mest omsatta bolagen, förhållandevis likt Avanzas variant). Vidare har även SPP och Länsförsäkringar även bra alternativ, som följer liknande index till en låg avgift (betala aldrig mer än 0,2% för en svensk indexfond). För den som vill bredda sig från Sverige finns även motsvarigheter som följer olika världsdelar, eller för den delen, hela världens samkörda börser. Det här inlägget har fokuserat på den svenska börsen, men principen är i högsta grad densamma. En rimlig kostnad för globala indexfonder är lite högre, men maximalt 0,4%.

Slutligen – investera på börsen, nu, senare eller aldrig?

Börsen är fantastisk. Allt som krävs för att tjäna pengar på sina sparade slantar är några väldigt grundläggande kunskaper, gott om tid, disciplin och lite is i magen och till slut blir man väl belönad. Sannolikt har mer pengar förlorats i utebliven avkastning i väntan på en nedgång än som förlorats i krascher – för oss vanliga dödliga som inte kan se in i framtiden är en långsiktig, genomtänkt och balanserad indexinvestering på aktiemarknaden den säkraste vägen till att göra en bra affär.

Bestäm din tidshorisont, samt hur mycket av ditt kapital du kan tänka dig att vara utan en lång tid innan du investerar. Den som känner sig osäker och vet med sig att den skulle tycka det var jobbigt att se sitt kapital minska kraftigt i flera år bör investera en mindre del av sitt kapital, eller fördela det över månader eller kvartal. Utgå ifrån att du är en subjektiv, emotionsstyrd och dålig beslutsfattare, och anpassa risken du tar baserat på det. Det viktigaste av allt - sälj inte om det går ner, utan håll kvar – alternativt köp mer än du brukar göra varje månad om du har råd.

Kom ihåg att aktiemarknaden är ett maraton – att dagligen titta på hur marknaden går är inte bara meningslöst utan också knäckande – de flesta av oss känner mer negativa känslor när portföljen går ner, jämfört med de positiva känslor vi känner när börsen går upp varför en daglig bevakning av börsen är ett bra sätt om man vill bli på tjalligt humör. Utvärdera istället din investering på ett par års sikt, och gör något meningsfullare med din tid än att refresha börsappen.

Vad är det kineserna säger? ”Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan, det näst bästa är idag” (eller var det japanerna?)

Investera idag. Lycka till!

R