Suprise suprise - det är 50-60timmarsveckor nu och både träning och kost blir lidande. Jag får ur mig passen men kvaliten blir lägre och jag flyttar runt pass mellan dagarna i veckan för att få det att gå ihop med resor och annat. Proteinintaget är långt ifrån 2g per dag, men det positiva är att väl på gymmet känner jag mig stark - speciellt i marken, bänken känns seg men jag tror mest det är att jag inte kommit in i den nya cykeln riktigt ännu.
Övning
Set
Reps
Vikt
Vila
Bänkpress
1
6
70
120
Bänkpress
2
5
75
120
Bänkpress
2
4
80
120
Hantelpress
3
8,8,8,
26,26,26
90
Sidolyft
3
8,8,8,
14,16,16,
90
Liggande Tric ext
3
8,8,8,
30,30,30
90
Övning
Set
Reps
Vikt
Marklyft
1
2
152,5
Pausmark m klack
2
3
130, 130
Snabba marklyft
6
3
122,5
Raka Marklyft
3
8
110
Good mornings
3
8
70
Hantelrodd
3
8
42
Viktade chins
3
8
10, 7,5, 5,
Stångcurl
4
8
40
Övning
Set
Reps
Vikt
Vila
Bänkpress
2
3
80
120
Bänkpress
2
2
85
120
Bänkpress
2
1 negativ
102,5
120
Viktade dips
3
12,12,10
KV
90
Baksida axlar
3
5
12,12,12,12
90
Övning
Set
Reps
Vikt
Setvila
Knäböj
6
5,5,5,5,5,5
90
90
Blandad magkompott
Vad gör alla människor på gymmet en eftermiddag?! Gå hem!
Markpasset var kaos - jag hade ätit för nära inpå och hade en mastig huvudvärk som inte ville släppa - fick nästan rullgardin när jag reste mig efter seten och fick hålla mig i väggarna. Kroppen kändes dock bra i övrigt.
Jag ser mycket fram emot markpasset som kommer - jag vill prova vad jag går för i de nya övningarna och fortsätta öka upp. 152,5 m klack var easypeasy och 130 med medelbrett grepp lika så. På de här lättare passen försöker jag har skorna på mig för att riktigt försvåra i bottenläget - detta gäller även de tyngre seten. Borde få utmärkt även på 162,5 och kanske även på 170an. Svårt att vara explosiv efter de breda seten, kanske pusslar jag om ordning mellan dem och snabbmarken längre fram. I övrigt känns det som att hantelrodden och det breda greppet (som tvingar mig att spänna latslåset) gagnar min bröstrygg.
Jag har inte glömt att jag lovat följa upp mitt blogginlägg om att tajma börsen - jag skissar på ett uppföljande inlägg om några olika modeller som gör en systematisk ansats att faktiskt slå index genom mekaniska modeller + lite annat på ämnet. Här nedan kommer en lånad från swedbank. Som många vet finns det tydliga säsongsmönster på aktiemarknaden - mer om dessa i mitt kommande inlägg.
Tre pass har genomförts den senaste tiden. Gemensamt för dessa är att kroppens startas igång igen - aptiten kommer tillbaka, styrkan börjar vakna och även till vardags känns kroppen bekvämare på något sätt. Jag körde även några knäböj, urhungrig och genomtrött på ett hopplöst hotelgym i Borlänge, men vågade inte högre än 80 pga rangligt bänkrack.
Övning
Set
Reps
Vikt
Bänkpress
1
6
70
Bänkpress
2
5
75
Bänkpress
2
4
77,5
Hantelpress
3
8,8,8,
26,26,26
Sidolyft
3
12,10,8,
12,12,12
Liggande Tric ext
3
8,8,6,
30,30,30
Övning
Set
Reps
Vikt
Marklyft
1
2
142,5
Pausmark m klack
2
3
100, 112,5
Snabba marklyft
6
3
115
Raka Marklyft
3
8
110
Good mornings
3
8
60, 70, 70
Hantelrodd
3
8
24, 33, 36
Viktade chins
3
7,6,6
10, 5, KV
Stångcurl
2
8,15
40, 20
Övning
Set
Reps
Vikt
Knäböj
4
6,6,6,6
80
Övning
Set
Reps
Vikt
Bänkpress
2
3
77,5
Bänkpress
2
2
82,5
Bänkpress
2
1 negativ
100
Viktade dips
3
8,10,10,
KV
Baksida axlar
3
5
12,12,12,12
Inget konstigt - marklyftspasset var riktigt riktigt roligt och jag tror det kommer bli kanon med det nya upplägget. Är det något jag lärt mig från min satsning och vill tipsa andra om så är det helt klart detta: ta ett färdigt upplägg, kör en cykel eller två och ändra ev detaljer efter det. Ofta är de färdiga upplägg som redan finns bra, och att bygga ett själv från grunden är, även om det känns kul och grundligt, oftast sämre.
In other news har jag hittat mina favoritremmar som jag trodde försvunnit i svärmors bil - konstigt vilken skillnad olika remmar kan göra. Nu har jag 200 som i en liten ask!
Förra veckan var jag borta söndag till fredag, och hann avverka fyra städer på den tiden. Det är nu det är säsong - tur jag har helgen att träna på :)
Tack för mig!
Jag har även gjort ett inhopp i gratistävlingen investerar-SM där man handlar på en fiktiv plattform, främst med hävstångsprodukter på aktier och annat. Tävlingen är två veckor lång, och handlar egentligen bara om att ta lotter pga den stora hävstången och den korta tiden. Det verkar som att man bara bör gissa en riktning en aktie eller ett index ska gå, betta tungt med hävstång, ha tur och få rätt, och sedan ligga still med sin vinst. Två eller tre fullträffar kan räcka till vinst, men man är inte ensam om taktiken. Och med 2-236X hävstång går det fort i hockey...
Till helgen drar en ny träningscykel igång – jag känner mig
helt klart utvilad och taggad på ett nytt race, och tror nog att jag efter
någon vecka kommer börja klättra uppåt i vikterna igen. Det brukar ju vara så
efter en hård träningsperiod, med efterföljande vila, att när man väl sätter
igång igen så tar det fart med besked.
Som jag skrev i mitt tidigare inlägg kommer jag köra en ny
cykel av coan/phillipe, med vissa justeringar. Jag har kikat runt lite, bl.a.
på mitt kära kolozzeum där jag hittat en del matnyttigt på området problem i
bottenläget i marklyft. Det känns verkligen rätt att prickskjuta min svaghet,
för första gången – jag tror precis det är var som behövs.
2
set á 3 reps marklyft med böjskor (~2cm klack), med något bredare grepp
(pekfingrar vid ringarna på stången) samt paus 1 cm från start. Detta görs
varje pass, och ersätter något av speed-deadsseten för att inte behöva
vara på gymmet i tre timmar och fullständigt träna sönder mig. Det här är
nyckelkomponenten – jag får börja djupare, pausa där, och bredden på
greppet tränar latslåset vilket jag är kass på även om jag inte skrivit så
mycket om det på bloggen. Sep/reps kan komma att justeras.
Raka
marklyft, som jag tidigare tränat upphöjda på plattform, göres i
fortsättningen utan plattform. Dels får jag det djupet nu i ovanstående
övning, men framför allt tror jag inte att programskaparen menade att de
raka marklyften ska tränas upphöjda, utan det är något jag av misstag fått
med mig från byggarsvängen hehe.
Stångrodd
byts ut mot strikt hantelrodd. Stångrodden har begränsats av min trötta
svank och jag har saknat att verkligen få prickskjuta bröstryggen, för att
hjälpa latslåset. Stångrodden jag kört har ofta varit ganska ”cheatad”
(aka yates-rodd, ganska upprät). Den blir mer fokuserad på
trapeziusmuskulaturen vilken ligger långt före övriga kroppen hos mig. Hantelrodden
kommer jag använda för att stärka upp bröstryggen och jag kommer jobba med
ett strikt utförande (även om jag fuskat femmor på 50kg-hantlarna när det
begav sig)
Shrugs
utgår – övningen fokar på den delen av lyftet jag har lättast för, och tar
energi och tid från andra viktigare saker.
Benträning
flyttas från dagen efter markpasset till längre in i veckan – detta för
att jag ska kunna göra tyngre vikter och faktiskt öka även på bensidan,
något det varit dåligt med förra cykeln. Benträningen kommer nu
prioriteras högre då jag behöver den i mitt marklyft.
Frontböj
utgår – iom att jag vill likrikta träningen och få in kvalitativa benpass
som möjliggör styrkeökning kommer jag fokusera på vanliga knäböj, som i ärlighetens
namn är betydligt mindre plågsamma varför sannolikheten att jag faktiskt
genomför benpassen (även om arbetsbelastning faktiskt varit den godtagbara
ursäkten hittills) ökar. Jag kommer eftersträva en upprätt böjstil för att
prickskjuta framsida lår då baksidorna får vad de behöver på markdagarna.
Även
magträningen bör få sig en revival – borde gå lättare nu när passet får
mer slack och inte ligger dagen efter ryggslakten på markdagen.
Jag har fått flera fina kommentarer på mitt aktieinlägg vilket gläder mig oerhört - extra roligt är det när personer jag inte pratat med på åratal (eller någonsin) spontant hör av sig bara för att säga att det var ett bra inlägg. Verkligen rent glädjebränsle, TACK!
Jag kommer följa upp med ett inlägg, men det är lite skrivande som ligger framför mig, så... Nåväl, nästa blir kortare :)
Till ämnet - jag tränade marklyft i söndags. Schemat har sett ut såhär;
Som det syns är de sista 3 veckorna i stort sett maxningar - för mig var det maxning redan på 2x170 och i högsta grad 2x180 som jag ju failade.
Nu var det dags för 1x185 och det var helt enkelt för tungt, det blev kort och gott en fail till. Min analys kring detta är följande:
Jag satt ribban högt med denna första träningscykel: jag har inte tränat tunga marklyft ordentligt på länge och gick ut stenhårt - vilket var väldigt bra. På bara åtta veckor har jag kommit tillbaka till mitt absoluta max - 180 obältat är det tyngsta jag lyckats med tidigare - 185 var med bälte.
Att jag inte slår personbästa med 8 veckors träning i kroppen är verkligen inget konstigt - dessutom har jag ju lagt flera veckor på att bara komma igång och anpassa mig efter träningsvolymen.
Jag är alltså ganska nöjd ändå - som jag ser det är det ingen större mening att köra de sista två passen i denna cykeln - jag känner mig otränad i alla muskler som inte fått en rejäl genomkörare sedan vecka 8, men samtidigt sliten i de riktigt tunga maxningarna. Trött i nervystemet (CNS) kanske?
Så - min åtgärd blir denna:
Jag kommer påbörja en ny cykel nu direkt - var jag behöver är att träna hårt och mycket, inte maxa och vila. De första passen i cykeln har ju ett fokus på grundträning och själva markandet innehåller lugnare vikter så CNS får vila sig. Jag kommer höja min maxvikt från 170 och behålla målvikten på 190 då de flesta vikter i passet inte är beroende av målvikten utöver själva marklyften då - vilka ju uppenbarligen var tunga som de var.
Jag kommer också byta ut shrugs - jag klarade ungefär tre gånger de reps som föreskrevs i programmet och utlåsning är inte min svaga länk. Däremot är jag sugen på att addera någon form av träning för bottenläget där jag har svårt - kanske markstart från plattform. Jag ska titta på det och återkommer.
Vad gäller den långsiktiga planen är jag inte så orolig - att utvecklas tar tid och det går bevisligen framåt. Detta är ju en platå - när sådana bryts kan det gå snabbt. Och jag har hela 3½månad kvar. Det ska nog lösa sig det här.
Det ska bli så himla skönt att få köra ett riktigt mördarpass igen, med många set och mycket mat efteråt. Min aptit har varit i botten när jag nu varken markar eller bänkar ordentligt.
På tal om bänk förresten - det är dags att starta den nya cykeln med. Mot 100 (och 200)!
Förresten - häromdagen gick en barndomsdröm i uppfyllelse: marklyftsjesus Patrik Andersson följde mig på instagram! Vad ska jag GÖRA AV MIG SJÄLVVV
Hej bloggen, nu
kommer det äntligen – blogginlägget om investeringsområdet jag snickrat på ett bra tag. Jag
påbörjade detta i augusti - allt eftersom jag skrev växte innehållet och jag
blev ockuperad med en hel del jobb, vilket förklarar längden på det här
inlägget och varför det dröjt. Jag tänkte använda det här som en språngbräda
för ytterligare blogginlägg inom angränsande områden i framtiden, sannolikt
blir kommande inlägg betydligt kortare än såhär och somliga nedanstående ämnen
kommer jag säkert återkomma till. Kommentarer och diskussioner välkomnas!
En kollega frågade mig häromdagen om jag tyckte
det var ett bra läge att investera på börsen nu, eller om man borde vänta.
Frågan är knappast
ny – tvärtom är den alltid lika relevant och aktuell – det är aldrig ett
självklart bra läge att investera, och ingen vet någonsin när ett sådant läge
faktiskt föreligger. Personer med åsikter i frågan finns det emellertid gott
om. Är börsen i nedåttrend kan argumenten gå att börsen kommer fortsätta ned
varför man borde vänta (”det är osäkra tider”), alternativt att man borde köpa
nu för snart vänder det pga det ena eller det andra. Alternativt – går börsen
upp anses den vara dyr (”nu är det för sent”) och ”man borde vänta på en
sättning”. Det går alltid att hitta skäl för alla utfall, upp som ned som
sidled, särskilt i efterhand. Det enkla svaret är att ingen vet säkert förrän
efteråt. ”Experter” som hävdar att de vet har fel – antingen förstår de inte
bättre, eller så ljuger de. Och fick de rätt i sin förutsägelse handlar det med
största sannolikhet om tur som inte kommer upprepa sig i längden.
Marknadstajmning är
ett kärt och återkommande diskussionsområde – jag tänkte presentera mina tankar
på området. Låt oss utgå från min kollegas fråga; Är det ett bra tillfälle att
investera på börsen nu?
Slut på det
roliga – optimism eller realism?
Svenska storbolagsindex inklusive utdelningar sedan 1998.
Visst har börsen gått upp
mycket de senaste åren. Med undantag för de små hacken i kurvan 2011 och 2015,
har vi haft sk tjurmarknad sedan finanskrisen vilken för Stockholmsbörsen
bottnade 2009. Sedan dess har storbolagsindex, inklusive utdelningar, gått upp
över 430%. Vissa menar att det inte borde kunna hålla på så mycket längre än så
här, även om ingen vet exakt när det vänder så kommer det en krasch förr eller
senare. Vissa för, med eftertryck, det nyktra argumentet ”evig tillväxt i en
ändlig värld?” och plirar sedan slugt på åhörarna. Visst har börsen hittills
alltid gått upp i längden, men kan det verkligen fortsätta så här för alltid?
Skeptikern för vidare
argumentet att den avtagande tillväxten i världen inte motiverar högre
börskurser – skulderna växer och centralbankerna trycker pengar och stimulerar
ekonomin för glatta livet – monetära policys som beskylls för att vara
oprövade, oansvariga och livsfarliga. Börsbloggare, ekonomijournalister,
akademiker och förståsigpåare i största allmänhet turas om att spy galla över
centralbankerna och man ser annalkande kriser i allt ifrån teblad till baksnus.
För första gången har man negativa räntor, vilket för bara några år sedan hade
setts som ett absurt skämt och trots det har man svårt att få igång inflationen
som anses vara en kritisk aspekt av en fungerande, växande ekonomi und so
weiter und so weiter.
Denna typ av skepticism är inte
ogrundad men min uppfattning är att den sannolikt är överdriven. Jag säger inte
att jag vet bättre. Jag säger att ingen vet, men att historien hittills alltid
bevisat skeptikern fel.
Börsen kommer alltid fortsätta
att svänga både upp och ner, men jag tror att vetenskapen kommer fortsätta
hitta sätt att utveckla tekniken, och därigenom ekonomin, vidare på. Även om
jordens resurser naturligtvis är ändliga finns nya möjligheter till återvinning
av dessa som mänskligheten inte upptäckt ännu. Nya behov människan inte haft
tidigare utvecklas och profiteras på, expansion i rymden (med oändlig
potential, höhö), förfining av befintlig teknik etc kommer att fortsätta driva
ekonomin framåt. Det är åtminstone vad jag tror.
För den som inte får nog av
argumentationen kring vart världen är på väg och att det nog är slut på
börsutvecklingen snart – så kan detta ses som en klassisk tankefälla man brukar
tala om inom den beteendevetenskapliga sidan av investeringsområdet – man talar
om att ”it’s different this time”. Really? Är det verkligen annorlunda den här
gången? Är det inte ganska historielöst att tro att vi precis just NU står på
brinken till något helt nytt som inte alls liknar något av det som hänt
tidigare i historien? Låt mig påminna om att stockholmsbörsen, med ungefärlig
start 1900, har tagit sig igenom två världskrig, en mängd ”mindre” krig varav
flera på går just nu, hyperinflation, hela länder som går i konkurs (Argentina
2001) flera riktigt stora krascher (Black Monday -87, IT-bubblan -00, Lehman
Brothers -08 m.fl.), epidemier (Spanska sjukan, AIDS, Ebola, SARS, H1N1 etc),
atombomber, tsunamis, kärnkraftskatastrofer, kubakrisen, tokiga diktatorer,
brexit, ekonomisk depression, marknadsbubblor av alla de slag m.m m.m.
Att säga att ”vi är nu inne i
osäkra tider” eller ”förr var det enklare att gissa vart vi var på väg” är
verklighetsfrånvänt. Det har aldrig varit lätt att spå, det har alltid varit
osäkert. Det var inte bättre förr. Vi kan gå in i precis vad som helst nu, och
vi har ingen aning, men det har vi aldrig heller haft. It’s NOT different
this time – it’s ALWAYS different!
Oavsett vad jag tror så är
denna typ av makroekonomiska spekulationer om möjligt ännu mer vanskliga än att
försöka spå vart börsen ska ta vägen. Låt oss istället titta på den historiska
utvecklingen och därav, på förhållandevis starka statistiska grunder,
förutsätta att börsen i längden kommer fortsätta att utveckla sig
positivt. Ur ett kvantitativt evidensbaserat perspektiv är det ändå det mest
rimliga – de mönster vi sett tidigare i längden kommer fortsätta upprepa sig.
Jag kommer ha det som ett grundantagande i resterande del av det här inlägget.
Att investera på börsen – en sparform för gamblers?
Om börsen alltid går upp, så
borde det således inte spela så stor roll exakt NÄR man investerar, så länge
man köper och håller i sina aktier under lång tid vill säga. Om man kan låta
bli att i panik sälja av sin aktier när börsen rasar och istället bara äga
aktier långsiktigt så har det lönat sig väldigt bra historiskt.
För att ta ett enkelt exempel –
låt säga att man tagit 25000 av sina surt ihopslavade undanlagda kronor och
gått och köpt sig en indexfond på Stockholmsbörsen i årsskiftet 79/80 samt
hållit till idag, aug 2017. Nu fanns det visserligen inte indexfonder på den
tiden, utan man hade varit tvungen att köpa ett tvärsnitt av börsen, men
principen är densamma. I vårt exempel hade de ursprungliga 25000 kronorna idag
varit värda 2,2 miljoner (utdelningar återinvesterade, skatt/courtage/spreads
ej inräknat, data hämtat från Affärsvärldens generalindex).
25 000kr till 2 200 000kr
alltså. En nätt liten uppgång på dryga 9000%, 90x pengarna alltså. Inte så
pjåkigt för en kille från landet som jag brukar säga. Då ska man komma ihåg att
aktieportföljen under den här, historiskt sett, kortare perioden genomlevt
statsministermord på öppen gata, berlinmurens
fall, chernobylkatastrofen, regeringsskiften, kalla kriget etc. För att inte
glömma de tre stora börskrascher (-87, -00, -08) från vilka börsen behövde
flera år på sig för att återhämta sig från, med nedgångar topp-till-botten på
omkring -60%). It’s not different this time…
Ingen dålig Y-axeln på den här rackarn...
En vanlig siffra man hör som medelvärde på Stockholmsbörsen
OMXs årliga utveckling är 8%, vilket är ett korrekt medelvärde för vissa
perioder, men knappast ett typvärde (ofta är det mer typ 30% plus ett par år
och 25% minus ett annat). Med antagandet om 8% utveckling årligen dubbleras
pengarna på nio år IOM ränta-på-räntaeffekten. Inte dåligt med tanke på att man
inte ens behöver säga ”tack ska du ha” för det. Detta är generellt sett
betydligt bättre än räntepapper, råvaror eller för den delen vad man kan
förvänta sig på ett sparkonto.
Som syns i grafen intill har den historiska utvecklingen för
börsen varit fantastisk, och det gäller de flesta större börser runt om i
världen. Även om utvecklingen de kommande 100 åren inte skulle nå upp till
samma potential, vilket vi omöjligen kan veta, så är sannolikt ändå
avkastningen aktier ger högre än andra tillgängliga tillgångsslag.
För att skoja lite med alla fastighetsspekulater där ute kan
detta också jämföras med hur fastighetspriserna ökat i Sverige – under samma
tidsperiod har den utvecklingen varit jämförelsevis blygsamma 600% (Stockholms
utveckling har varit 950% under samma period, data kommer från SCBs
Fastighetsprisindex). Bostadsrättsmarknaden har varit något bättre, men inte i
närheten av aktiemarknaden, den heller.
Man kan ju passa på att påpeka några andra uppenbara
nackdelar med att använda fastigheter som investeringsform: de dyra
transaktionskostnaderna på flera procent (Mäklare, flyttfirma, försäkringar,
städning etc) samt vinstskatt på 22%, för att inte tala om det opraktiska i att
plötsligt behöva ta hand om en fastighet.
Allt detta jämfört med aktier där courtaget hos somliga
nätmäklare kan hamna på så lågt som 0,015% och skatten kan hamna kring under
procenten på hela innehavet, beroende på kontotyp. Enkelt är det också – att
omsätta tillgångar för 10 miljoner är ett bankid och några klick på mobilen
bort, säkert och enkelt. Eller för den delen – möjligheten att kunna välja att
investera så lite som ett par tjugor, och inte behöva belåna sig över öronen för
att ha råd att investera i en etta med kokvrå.
Har du någonsin hört talas om någon som lånar upp fem gånger
det egna kapitalet för att köpa aktier? Inte? Nej det hade nog ansetts som
extremt riskfyllt – ändå görs det med bostäder i spekulationssyfte hela tiden
trots att de historiskt absolut svänger upp och ner och i längden garanterat
går sämre än börsen. Allt som krävs är en längre tjurrusning på
fastighetsmarknaden och folk tror att det aldrig ska ta slut. Nåväl, tillbaka
till ämnet.
Okej – aktier är en sparform
som historiskt bevisat sin starka långsiktiga potential jämfört med andra
tillgängliga alternativ. Så med det i ryggen - tillbaka till kärnfråga; är det
just NU ett bra tillfälle att investera i börsen?
Som jag ser det kokar det ner
till syftet med sparandet – när behöver du egentligen pengarna?
Sparhorisont – spara för vad?
Aktier är ett volatilt tillgångsslag. Det betyder att det
svänger mycket upp och ner, betydligt mer än exempelvis räntepapper eller
valutor som man ju också kan spara i. Aktieindex kan mycket väl gå ner 40%
eller mer på bara något år, och enskilda aktier naturligtvis mycket mer än så
(ibland tom till 0 vilket händer även välrenommerade bolag). Det har hänt förr
och det kommer hända igen, så mycket vet vi säkert. Frågan är bara när.
Som vi var inne på ovan är
aktier på flera sätt den överlägsna sparformen – köper man en indexfond, ger
det några år och inte gör något dumt på vägen kan man tjäna bra med pengar, med
en finansiell kunskap som ungefär motsvarar att kunna knyta skorna själv.
Knixet är att man inte får ge upp och sälja, särskilt inte under nedgång,
vilket är lättare sagt än gjort, när panik och ångest gör sig påmint. Föreställ
dig att du ärvt en miljon kronor som du sätter på börsen i en bred och
välkomponerad aktieportfölj juli 2007. Omkring 1½ år senare, i december 2008,
hade din portfölj tryckts ihop till ungefär hälften, dvs 500tsek. Ditt arv är
halverat, vad gör du? För de flesta är tyvärr svaret att man säljer, sörjer,
och aldrig tittar tillbaka igen.
Från "What works on wallstreet". En bok för bra för att inte återkomma till.
För den som istället för att
sälja stängde av datorn, gick och körde marklyft, tänkte på något annat och
behöll aktierna till idag hade miljonen istället varit värd 1.410.000.
Naturligtvis hade det tagit ett bra tag att bara gå break-even, men trägen
vinner heter det ju som bekant.
Börsen rör sig i cykler – man
brukar prata om bull (tjur) och bear (björn) – bull är när börsen går upp under
en längre tid, ofta omkring sju år medan bear är det motsatta, ofta under en
kortare tidsperiod. För den som då råkar investera på en topp, när en sk
tjurmarknad pågått ett par år, så kan det tyvärr bli så att det tar många år
innan man får tillbaka sina pengar igen. Detta förutsätter naturligtvis att man
inte sålt när aktierna gått ner för då är chanserna goda att man kanske aldrig
vågar köpa tillbaka dem igen, och således inte får tillbaka sina pengar igen
alls.
Så för att kunna besvara frågan om det just nu är en bra
tidpunkt att investera behöver vi först besvara frågan – när måste du ha
pengarna igen? Med grundantagandena att börsen går upp i längden, men att den
först kan gå ner i flera år tagna i beaktning, bör man åtminstone ha 10års
sparhorisont på en ren aktieportfölj. Om du vet med dig att du sparar till
något specifikt kortsiktigt så som en bil eller ett boende eller rent av kommer
vara tvungen att ta ut pengarna inom något år så bör du verkligen ta en
funderare på om börsen är rätt för dig med just den slanten. En för kort
tidshorisont kan komma att tvinga dig till en riktigt dålig affär.
Att investera i aktier är således något som lämpar sig
utmärkt för att spara till sin pension, till sina barn, eller för de som helt
enkelt gillar att se sina pengar arbeta för en själv, snarare än att själv
arbeta för sina pengar. Man behöver inte vara något finansgeni – man får bara
inte ha för bråttom. Vore det inte härligt att ha en ”pengamaskin” som ligger
och avkastar ett par hundralappar (eller tusenlappar?) i månaden, år in och år
ut utöver din vanliga lön, oavsett om du jobbar eller inte? Om man utgår från
att vårt mål är att maximera den långsiktiga värdeutvecklingen för att öka vår
ekonomiska frihet så är börsen helt rätt för oss.
Okej – börsen är en långsiktigt bra sparform som med tiden
borde ge tillbaka mina pengar om jag bara håller ut – men hur undviker jag att
råka investera rakt på en börstopp? Jag vill ju inte ha magsår?
”Be first, be smarter, or cheat”
Alla som fuskat lite med börsen har någon gång tittar på en
indexkurva så som den här ovan och tänkt ”där borde jag köpt” eller ”där borde
jag sålt, precis innan den där nedgången, det borde jag kunnat ha förutsett”.
Har du provat att handla lite efter dylika idéer vet du förmodligen att det är
ett dödfött projekt. Att genom att titta på kurvor, eller lyssna på experter, försöka
tajma marknaden är i de allra flesta fall ett bra sätt att prestera sämre än
index på börsen. Om du tror att du äger förmågan – prova gärna med en liten del
av ditt kapital och utvärdera efter något år eller två – med största
sannolikhet kommer du i längden prestera sämre än om du bara ägde aktier
löpande hela perioden utan att köpa och sälja fram och tillbaka.
Detta, dvs hur bra aktiv förvaltning av aktiekapital
faktiskt fungerar, har prövats akademiskt många gånger (och även prövats
praktiskt gud bevars) – bl.a. vann Eugene Fama med kollegor nobellpriset i
ekonomi 2013 för sitt arbete med den effektiva marknadshypotesen m.m.
Kontentan, där fler akademiker än Fama i stort är rörande överens, är att de
allra flesta som försöker investera på ett sätt som ger bättre avkastning än
det rena aktieindexet misslyckas och därmed skapar sämre avkastning än om de
bara hade valt en indexfond med låg förvaltningsavgift från början.
Man väljer till att börja med ofta fel aktier, och man köper
ofta aktierna vid fel tillfällen. Generellt kan man säga att 90% av aktiva
fonder, som kan bestå av hundratalet smarta och högt utbildade, hårt jobbande
finansanalytiker med aktiehandlarrobotar i verktygslådan, som på 150% av heltid
försöker hitta rätt aktier och investera i dem vid rätt tillfälle i längden
underpresterar indexet de försöker slå. Och de 10% av fonderna lyckas slå sitt
index tenderar att ha betydligt sämre performance den nästkommande
10års-perioden. Detta är enbart ett tydligt exempel på den väldokumenterade statistiska
effekten reversion till medelvärdet. De verkar ha haft tur när det gick bra
helt enkelt, och sedan återgår det till det normala. En googling ger mycket mer
matnyttigt på ämnet – i nedanstående länk går Bolmesson djupare in på området.
Detta kan verka märkligt – för som med mycket annat här i
världen tänker man ju att proffs som anstränger sig borde vara skickligare än genomsnittet (i vårt fall är ju index just ett genomsnitt).
Det finns flera anledningar till att det ser ut på det här sättet – aktiva
fonders dyra avgifter äter upp avkastningen, stora fonder måste diversifiera
sig i så många bolag att de i praktiken ofta blir indexfonder (ja fast med
mycket högre avgift då vilket äter upp avkastningen), de får sällan investera i
små bolag vilket påverkar avkastningen negativt, förvaltarnas incitament bygger
på att locka in nya pengar i fonden / behålla befintlig kapital och att tjäna
pengar på den årliga avgiften snarare än att försöka skapa överavkastning, att
sträva efter att slå index innebär en risk att de också underpresterar index
kraftigt och således får sparken som förvaltare vilket man inte vill riskera
etc etc.
Från slutet av den fenomenala filmen Margin call, som handlar om dygnet före den stora finanskraschen 2008, när banken Lehman brothers vände upp och ner på världsekonomin. Det mest användbara citatet från scenen är dock inte med här: "It's gonna be a lot of money made coming out of this one..."
Jag tänker inte gå djupare in på varför aktiva fonder
generellt sett är en dålig idé att stoppa pensionen i i det här inlägget – jag
vill istället rikta strålkastaren på den sista återstående anledningen till
varför de underpresterar – trumvirvel – människor är typiskt dåliga på att
investera på börsen. Det är så. Dels är börsen en lågvaliditetsmiljö – det
finns miljarder faktorer att ta i beräkning i om ett bolags aktie ska gå upp
eller ner och samtidigt som du försöker förutspå detta tävlar du mot alla andra
på börsen som försöker göra samma sak som du, fast innan dig och bättre än dig.
Utöver den lilla detaljen, så är vi människor genetiskt
ytterst dåliga beslutsfattare – vi påverkas av våra känslor och annat
ovidkommande, tar beslut utan att riktigt veta på vilka grunder, är
förvånansvärt dåliga på att väga in den enklaste statistik i våra
beslutsunderlag och lockas av stories, trender och slogans snarare än av data,
statistik och bevis. Detta gäller även utbildade experter inom olika områden –
finansbranschen är verkligen inget undantag, tvärt om.
En annan mycket intressant poäng här är att inflödena i
aktier och fonder oftast är störst på topparna – dvs när fonden gått som bäst
och således är som dyrast är det flest som vill investera i dem. Man vill helt
enkelt vara med på uppgångståget, eller kanske framförallt kan man inte för
sitt liv leva med att grannen ska ha finare bil på uppfarten än en själv och
köper in sig. Tyvärr är det så att när man väl hör talas om den där raketfonden
som gått så bra, är det lite väl sent att hoppa på.
Nedan ser vi ett chart på fenomenet – den genomsnittlige
investerarens avkastning i en fond är generellt nästan alltid rejält lägre än
fondens avkastning. Varför tror du? Jo – som de människor vi är, så är vi
kroniskt odugliga på att tajma marknaden varför vi köper in oss in fonder som
redan gått upp mycket, dvs när det är dyrt, och säljer i panik när de går ner,
dvs när vi egentligen borde köpt, varför vår egna avkastning blir tydligt lägre
fondens i sig. (graf från https://investor.vanguard.com/investing/portfolio-management/performance-overview)
Det finns naturligtvis människor – både fondförvaltare och vanliga investerare – som
lyckas bättre än index i längden. Detta är inget konstigt – däremot så är det
mycket ovanligt och kräver vanligtvis att man 1) har ett system man följer och
inte avviker ifrån 2) har en osannolik tur, 3) har lagt ner väldigt, väldigt
mycket tid på att lära sig hantverket. Mest sannolikt - alla tre.
En av världens enligt många bästa investerare, grundare och
ordförande i bolaget Berkshire Hathaway, Warren Buffet har sagt;
“My advice to the trustee couldn’t be more simple, put
10% of the cash in short-term government bonds and 90% in a very low-cost
S&P 500 index fund. (I suggest Vanguard’s.) I believe the trust’s long-term
results from this policy will be superior to those attained by most investors
– whether pension funds, institutions or individuals – who employ
high-fee managers.”
Att känna till att aktiv förvaltning i nio fall av tio är en
dålig idé är en grundpelare i att vara en lyckad investerare. Det öppnar
nämligen vägen till den ödmjukhet som behövs – att acceptera att man
förmodligen gör bättre i att följa index snarare än att försöka slå det. Att
försöka stoppa in sina pengar på börsen i precis rätt tid ÄR ett sätt att
försöka överlista marknaden – och det har ofta straffat sig med en lägre
avkastning.
Här nedan finns två spel – båda handlar om att du kan välja
att följa index alternativt aktivt försöka slå index genom att köpa eller
sälja. Spela vetja!
Spelen exemplifierar den kanske största risken med börsen –
nämligen att inte vara investerad på den. Historisk har börsen som ovan
noterats varit en fantastiskt bra investering i längden – att missa det och ha
sina pengar i någon annan tillgång (eller för den delen bränna dem på kaffe med
roliga mönster i mjölken) har varit en otroligt dålig affär för den som vill ha
det lite bättre ställt finansiellt, bo lite finare, eller åka och äta pizza på
en strand i Italien lite oftare.
En av de mest givande artiklar jag vill rekommendera här är
följande;
”As Professor Estrada summarizes in “Black Swans and
Market Timing: How Not To Generate Alpha” (2):
The
evidence, based on more than 160,000 daily returns from 15
international equity markets, is clear: Outliers have a
massive impact on long-term performance. On average across all
15 markets, missing the best 10 days resulted in portfolios 50.8% less
valuable than a passive investment; and avoiding the worst 10 days
resulted in portfolios 150.4% more valuable than a passive investment.
Given that 10 days represent, in the average market, less than 0.1%
of the days considered, the odds against successful market timing are
staggering.”
Och vidare:
”University
of Michigan Professor H. Nejat Seyhun shares similar findings (3):
Between 1926 and 1993, more than 99% of the total
dollar returns were “earned” during only 5.9% of the months. For the
31-year period from 1963 to 1993, 90 trading days accounted for 95% of the
market gains. The
implications of this study could well be critical for the average investor. By
being “out of the market” for as few as even one or two of the best
performing months or days over several decades, a portfolio’s return is
significantly diminished.”
Alltså: vi vet inte när börsen går upp eller ner, men vi vet
att den i längden går upp – och att många av dessa uppgångar kan komma under en
mycket kort tidsperiod. Om man missar bara ett fåtal av dessa uppgångsdagar
står det en dyrt, även i det långa loppet – detsamma gäller för
nedgångsdagarna, men dessa är det färre av. Det som gör marknadstajming så svårt är att man inte bara måste
sälja vid rätt tillfälle, man måste också köpa tillbaka vid rätt tillfälle.
Missar man ett av dessa beslut – ligger man direkt efter index. Även om det
bara skulle handla om någon procent årligen man förlorar i sitt försök att
tajma marknaden, så är det en procent som i längden ger en mycket stor negativ
påverkan på slutresultatet iom ränta-på-räntaeffekten.
Om du provade att spela något av spelen ovan hade du kanske
samma upplevelse som jag – du sålde och marknaden gick upp, varpå du inte ville
köpa in dig igen utan du väntade på att marknaden skulle ”komma ner” igen så du
fick köpa billigt. Oftast gick marknaden inte ner på flera år. Det hela slutade med att du aldrig köpte in dig igen,
alternativt till slut panikköpte in dig när en stor del av uppgången redan
varit. Känns igen? Du är i gott sällskap – med många andra som försökt tajma
marknaden.
Frågan när man ska våga investera på börsen borde snarare
vändas åt andra hållet. När i hela friden ska man våga ligga utanför börsen?!
“It’s about amount of time in the market – not about
timing the market”
Okej – man ska inte försöka tajma marknaden och man bör vara
investerad, men hur bör man då stoppa in sina ihopslavade kronor i marknaden?
Kasta in allt direkt för att inte missa någon sweet uppgång, eller ta lite i
taget?
Vi vill naturligtvis undvika risken att investera alla våra
pengar på en börstopp (det är ju trots allt det som hela det här inlägget från
början skulle handla om innan jag svävade iväg, sorry kollegan…) samtidigt som
vi inte heller vill vara utanför marknaden med våra sparpengar. Så – vad göra?
Man har generellt två alternativ;
En stor
engångsinsättning med allt sitt tilltänkta kapital
Eller
Fördela kapitalet på
flera mindre insättningar, exempelvis månadssparande (även kallat Dollar
cost averaging, DCA)
Flera bra artiklar på ze intraweb har redan monterat isär
frågan i molekyler, och länkarna nedan erbjuder bra läsning. Jag vill emellertid
bjuda på en kort sammanfattning.
Om vi förutsätter att vi inte kan förutspå börsen, och
börsen i längden går upp mer än den går ner, borde vi så fort som möjligt sätta
så mycket som möjligt av vårt kapital på börsen för att maximera den långsiktiga
avkastningen. Rent logiskt / matematiskt är det svårt att säga emot, och det är
också vad man kommer fram till när man testar alternativen empiriskt för olika
börsperioder i historien;
Att sprida sina insättningar betyder egentligen att man ”tar
risk senare” som författarna sammanfattar artikeln. För att förtydliga
uttrycker de sig i termer av att aktiemarknaden ger betalt för att riskutsätta
investerarnas pengar, varför att vänta med att sätta in delar av kapitalet
innebär att man tar risk senare och därmed att man exponerar sig mindre för
potentiell avkastning, vilket ger en långsiktigt sämre resultat.
Historisk har det oftast, ungefär 2/3 av gångerna, varit en
bättre idé att stoppa in alla sina pengar samtidigt snarare än att sprida sina
insättningar för att överprestera det andra alternativet.
Författarna sammanfattar sina fynd såhär;
“We
conclude that if an investor expects such trends to continue (att aktier och räntor fortsätter
presterar bättre än valutor), is satisfied with his or her target asset
allocation and is comfortable with the risk/return characteristics of each
strategy, the prudent action is investing the lump sum immediately to gain
exposure to the markets as soon as possible.”
Vidare fortsätter de, med något av en plottwist:
”…But if
the investor is primarily concerned with minimizing downside risk and potential
feelings of regret (resulting from lump-sum investing immediately before a
market downturn), then Dollar cost averaging may be of use. Of course, any
emotionally based concerns should be weighed carefully against both (1) the
lower expected long-run returns of cash compared with stocks and bonds, and (2)
the fact that delaying investment is itself a form of market-timing, something
few investors succeed at.”
Författarna säger alltså att man ska ha klart för sig att
månadssparande är ett sämre alternativ, men att man bör ta i beaktande den
mentala påfrestning det kan innebära om man skulle ha oturen att placera sitt
kapital precis innan en större nedgång. Man passar även på att ge
marknadstiming sin beskärda del av sleven.
För mig är det detta som är kontentan, och det är med detta
så som det är med så mycket annat i livet. Ofta vet vi vad man BORDE göra, men
vi måste ta hänsyn till vad vi klarar av som människor. Klarar man att sitta
still i båten när ens livs besparingar halveras på ett år och alla
tidningsrubriker skriker sälj? Det är en fråga man behöver ställa sig och svara
på INNAN man investerar sin klumpsumma. Om svaret är oklart där – borde man nog
istället sprida investeringarna över tid – den missade avkastningen som skiljer
alternativen åt är ingenting mot hur dyrköpt misstaget hade varit att
paniksälja hela sin portfölj efter en stor nedgång för att man helt enkelt inte
klarar av att sitta på händerna längre.
Tryck för att förstora så slipper du nackspärr.
Nedan går Bolmesson
ännu djupare in på frågan – ofta är detta en huvudvärk för den som sitter på en
exempelvis ärvd lite större pengapåse, vars storlek (eller härkomst) gör beslutet om
investering svårare att ta.
Avslutningsvis: hur hade verkligheten sett ut om det värsta inträffade: nämligen att man råkade investera rakt på en marknadstopp? Bilden nedan visar CAGR - Compound annual growth rate, dvs den sammanslagna årliga tillväxttakten och hur den förändrats per år, åren efter det hypotetiska scenariot att du investerat på börstoppen 2007. Efter bara ett par år hade du alltså varit på plus (här är utdelningarna inräknade) och efter ytterligare ett par år hade du haft vad som motsvarande en fullt okej årlig avkastning. Betänk då hur bra det hade gått om du kört någon form av DCA, eller helt enkelt investerat lite extra i dippen 2008...
Lånad från The irrelevant investor på twitter.
"Vadå pengapåse?"
Emellertid är det väl så att de flesta av oss inte hittat olja på bakgården eller fötts till brittisk lord - det angenäma problemet med att ha en säck sedlar som behöver stoppas in på börsen är inte verklighet för merparten av oss. Emellertid är det en myt att det behövs mycket kapital för att tjäna pengar på börsen. Idag är skatten på sparande väldigt låg (I investeringssparkonto ISK eller Kapitalförsäkring KF), och vem som helst kan bli medlem på Avanza eller Nordnet (helt gratis) och starta ett månadssparande. Nedanstående har jag hämtat från rika tillsammans ränta-på-räntakalkylator (https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/#result). Allt jag matat in är, 3000kr sparade varje månad, 8% årlig avkastning, startkapital 50000 och ISK-skatt avdragen. Det blir en fin peng efter ett par år.
Ju längre man hållit på, desto fortare går det.
På tal om Avanza och Nordnet förresten - båda internetmäklarna erbjuder helt gratis indexfonder (neej, inte sponsrad). Avanza har en som motsvarar storbolagsindex med de 30 största svenska bolagen (Avanza Zero) medan Nordnet exempelvis har Superfonden Sverige (med de 70 mest omsatta bolagen, förhållandevis likt Avanzas variant). Vidare har även SPP och Länsförsäkringar även bra alternativ, som följer liknande index till en låg avgift (betala aldrig mer än 0,2% för en svensk indexfond). För den som vill bredda sig från Sverige finns även motsvarigheter som följer olika världsdelar, eller för den delen, hela världens samkörda börser. Det här inlägget har fokuserat på den svenska börsen, men principen är i högsta grad densamma. En rimlig kostnad för globala indexfonder är lite högre, men maximalt 0,4%.
Slutligen – investera på börsen, nu, senare eller aldrig?
Börsen är fantastisk. Allt som krävs för att tjäna pengar på
sina sparade slantar är några väldigt grundläggande kunskaper, gott om tid,
disciplin och lite is i magen och till slut blir man väl belönad. Sannolikt har
mer pengar förlorats i utebliven avkastning i väntan på en nedgång än som
förlorats i krascher – för oss vanliga dödliga som inte kan se in i framtiden
är en långsiktig, genomtänkt och balanserad indexinvestering på aktiemarknaden
den säkraste vägen till att göra en bra affär.
Bestäm din tidshorisont, samt hur mycket av ditt kapital du
kan tänka dig att vara utan en lång tid innan du investerar. Den som känner sig
osäker och vet med sig att den skulle tycka det var jobbigt att se sitt kapital
minska kraftigt i flera år bör investera en mindre del av sitt kapital, eller fördela
det över månader eller kvartal. Utgå ifrån att du är en subjektiv,
emotionsstyrd och dålig beslutsfattare, och anpassa risken du tar baserat på
det. Det viktigaste av allt - sälj inte om det går ner, utan håll kvar –
alternativt köp mer än du brukar göra varje månad om du har råd.
Kom ihåg att aktiemarknaden är ett maraton – att dagligen
titta på hur marknaden går är inte bara meningslöst utan också knäckande – de
flesta av oss känner mer negativa känslor när portföljen går ner, jämfört med
de positiva känslor vi känner när börsen går upp varför en daglig bevakning av
börsen är ett bra sätt om man vill bli på tjalligt humör. Utvärdera istället
din investering på ett par års sikt, och gör något meningsfullare med din tid
än att refresha börsappen.
Vad är det kineserna säger? ”Det bästa tillfället att plantera
ett träd var för 20 år sedan, det näst bästa är idag” (eller var det
japanerna?)
